Idag var andra träningen för Bent, första riktiga lektionen – undervisningen – teorin <3

Wow – så intressant men så blottat, naket. Jag som har så nära till tårar när det rör saker i min själ som jag inte så lätt når eller riktigt kommer åt själv. Precis så var det idag, pinsamt nog kändes det som, men som sagt så är detta vår/MIN resa som jag verkligen behöver och ska ta till mig av på det bästa tänkbara sätt jag bara kan.

Med några hetsigt stilla svidande tårar brännande bakom ögonlocken lyssnade jag till allt Bent gick igenom med oss på flytande engelska, vilket såklart blir lite övermäktigt att installera om hjärnan till såhär i början. Ringrostig i både lyssnande och talande.

Idag känner jag mig som en äkta nybörjare, vilket jag ju också är. Det är annorlunda att komma från lärare till lärande, samtidigt som det är oerhört skönt att bara kunna släppa allt som hängt på mig hemma och bara kunna koncentrera mig på mig själv, min häst och alla arbetsuppgifter här.

Idag hade jag och Compadre vår första lektion för Bent. Då skulle vi visa upp hur och vad vi tränar på från marken. Jag kände mig ganska lugn och trygg tillsammans med Compadre när vi gjorde detta och sedan var det bara att radera allt jag trodde att jag kunde (både sanning och osanning) för att börja om på nytt – förnya, förfina och förbättra 🙂

Det var ju ingen riktig lektion eftersom det handlade om att Bent skulle få se oss för att kunna skapa sig en uppfattning och ett upplägg för vår träning. Imorgon börjar alltså allvaret på riktigt, med första riktiga lektionen.

Yes! Nu är vi här och det är minsann full rulle direkt på allt. Första dagen avklarad – förkyld och hängig som en tok. Men ändå har jag hunnit med att se lite av vardagsrutinerna och tränat Compadre ett pass. Var igång ett litet pass igår innan jag däckade totalt men idag kändes det fantastiskt bra både i kropp och knopp rent träningsmässigt.

Har även sett när Bent tränat flertalet av sina hästar idag. Inspirerande och intressant!

Efter att nu ha vilat under eftermiddagen ska jag ta mig ut o träna C en gång till och ladda inför första nästan riktiga arbetsdagen imorgon, då blir jag med på alla rutinerna och ser hur länge kroppen håller, sedan är det första absolut riktiga arbetsdagen i övermorgon. Compadre verkar trivas gott i sin box som är full av halm.

Jaha, då var det dags.. Nu sitter vi på väg med bil och transport mot Danmark och vår tre månader långa praktikperiod hos Bent Branderup. Tur för mig att jag och Compadre har vår egen chaufför idag, för jag sitter som i en liten sjukstuga i passagerarsätet, minns inte när jag var såhär sjuk av en förkyldning senast i mitt liv!? Det blir en minst sagt och ordagrant en sjukt annorlunda början på denna annorlunda själsresa i livet. Jag återkommer när jag slutat snora och snörvla så förbaskat.