Nu pyser vi! Tack Danmark och Bent Branderup för denna tid av lärande 🙂

Massa mer inspirerande med Christoffer Dahlgren här under min sista vecka, eller rättare sagt mina sista dagar.

Vi pratade lite hästhantering mellan allt akademiskt och fick äntligen svaret på det jag och Compadre ALLTID faller tillbaka på i ridningen, mental obalans (stress) som leder till fysisk obalans med små och korta, ofta trippiga steg. Stress som tycks vara mer en dålig ovana än en medveten känsla med en rimlig anledning.

En åtta-övning och 10 minuter senare lunkade C tryggt på i kanonskritt, ärlig nedåt-framåt, lugna kliv, fri bog och följsamhet i sits som resulterade i stabil och mjuk ställning. Mycket ska man möta men detta var WOW – jag bockar och bugar för en fantastisk lektion och den gyllene magiska guldnyckeln till min hästs medvetande <3

Livet är bra komiskt 🙂

Min kära tränare Elise Nilsson har kommit som veckoelev denna vecka. Det är ju väldigt passande – och jag hade ingen aning om detta.

För mig och Compis går det förresten kanonis. Vi börjar förbereda oss för att åka hem och klara oss på egen hand. På lite rangliga osäkra ben kommer vi att vandra men jag känner mig ändå lugn av allt jag har lärt mig. De sista 10 dagarna ska jag nu suga ur det sista av allt jag bara kan här <3

Forward down ⬇ and the new (for us) forward up ⬆ var dagens att träna på under lektionen med Bent. Fick tyvärr inte till inspelningen riktigt så det kan jag inte bjuda på idag som jag hade tänkt göra..

Ibland är man för ”dum” för sitt eget bästa. De mest logiska sakerna uteblir från hjärnkontoret och de minsta detaljerna är de mest väsentliga och avgörande för att någonting ska fungera. Till exempel hur man sitter ned på sitt inner sittben. Wow, jag tror jag smäller av vad simpelt – men i detta fallet, det som löste allt!! ‪#‎kanknappasttroattdetärsant‬

Hur sitter du på dina sittben?

Jag lärde mig idag att om jag lägger vikten mot hästens inner höft rubbar jag inte balansen. Grattis! Idag känns som min födelsedag ? ?