Jaha men visst.. ?

När jag kom ut till stallet idag kom jag på att jag helt hade glömt bort att ringa Hööks (eller leverantören?) angående Compadres boots. De har nämligen skavt rejält på bakbenen där jag har dem, på fram har jag ett par gamla easyboots. Jag upptäckte igår innan jag skulle rida att han hade ett litet märke på höger bakben men trodde det var något annat. När jag sedan tog av bootsen efter ridturen var där helt skinnflått och samma sak på vänsterbenet.

Jag köpte till speciella strumpor som man kunde ha och ”fylla ut med” som jag hade för jag tänkte att det kanske skyddar mot eventuellt skav, men den ena storleken var på tok för liten och nästa var för stor. Compadre har ju nu inte ens haft bootsen på sig sedan den 13 september så jag red alltså med dem två gånger och han fick sådana sjuka skavsår. Det tycker jag är katastrofal passform och för stora är de inte för jag har gått ned så mycket i storlek jag bara kunde, plus att hovarna ju nu dessutom har växt.

Vet inte om det är ett ärende de bryr sig om, eller om det är ”på egen risk” men jag tycker det är hemskt tråkigt och önskar att få pengarna tillbaka så jag kan köpa nya andra, eller om jag ska välja att sko på honom istället?

Problemet med att sko på honom är ju för det första en kostnadsfråga, speciellt nu när jag redan köpt boots. Dessutom tänkte jag inte sko honom nu när han är under behandling eftersom jag även nämnt för Theresia om hovömheten.

Vissa saker som sker förstår jag inte varför de sker och inte heller varför just nu?! Jag tycker att vi kämpar på så gott vi kan och bootsen är verkligen så nödvändiga, och speciellt nu under behandlingen.

Därför blev det idag att träna honom på annat vis än att rida och eftersom han även påverkas när jag inte sitter på honom och på det ”snälla” underlaget i ridhuset så bestämde jag mig för att göra lite mitt-emellan-övning i stallgången. Vi promenerade runt i en liten cirkel och jag koncentrerade mig enbart på mjuk följsamhet. Mr Överreaktion kom såklart fram och sedan gick det bättre på slutet.. men alltid dessa utbrott, som om de måste ut först, och sedan går det bättre på slutet.

Jag har funderat och jag vet inte om det verkligen är så men jag känner mig så säker på att det nu hänger på tassarna och skoning kanske är det som skulle lösa MYCKET. Jag menar, han var faktiskt skodd de två första månaderna när vi var hos Bent och två månader innan dess och jag vill inte minnas att han hade dessa utbrott då, men jag tror mig minnas att han hade det innan skoning och nu en tid efter avskoning. Jag känner att jag är någonting på spåren men mitt huvud är helt tjockt av alla tankar de senaste månaderna så jag vågar inte tro på någonting längre..

Första sak att koncentrera mig på blir bootsen och reklamation, vad som nu går!?