Idag var det kursdag i Akademisk Ridkonst för Elise Nilsson. Första passet var som vanligt från marken. Piaff kombinerat med skolhalt i arbete vid hand – kan faktiskt knappt tro det, för det är bara för ett par dagar sedan som han erbjöd det när vi missförstod varandra i arbetet vid hand, som vi för övrigt lagt på hyllan den senaste månaden. Riktigt läcker känsla att ha arbetat med basic och mycket hantering (mentalt & fysiskt) och sedan få så fint resultat.

Andra passet på eftermiddagen ägnade vi åt ridning och mycket samma typ av träning. I nästa inlägg får ni lite filmklipp från båda träningspassen 🙂

Älskade C, äntligen börjar jag känna igen min hästs kropp igen, blank hårrem och hull som snart är lika med sommarpäls och sommarmage ?

Nu har det gått ett bra tag från att jag uppdaterade här och anledningen till detta är egentligen ingen vettig mer än att vi fått kurera oss, eller rättare sagt kurera Compadre. Han har inte riktigt hämtat sig än från den fysiska påfrestning det innebar för hans kropp med höet och klimatet i Danmark. Nu när jag tänker efter inser jag dessutom att jag inte ens skrivit något speciellt om det här så här får ni en liten uppdatering på hur läget varit på ”ohälso-fronten”.

Höet var så starkt och C som redan har lite känslig mage blev på en dag totalt utslagen med lös avföring. Som tur var hade jag med mig en hel del eget hö hemifrån som jag kunde ge under de första veckorna. När jag sedan började fodra med det som fanns där reagerade han extremt igen och avföringen återigen kass på bara ett dygn. Vi kämpade på att försöka ha tillgång till halm att pilla i men det verkade nästan bara bli värre.

Trots att jag trodde att jag hade varit förberedd på det mesta med vårt hemma-hälo-apotek och AME-produkter så fick jag be sambon hemma i Sverige ta med nya preparat som jag beställde och det var för tjocktarm, tunntarm, mag- och tarmflora, homeopatiskt och allt jag kunde råda mig fram till med professionell hjälp.

När ungefär en och en halv månad gått och min lilla C såg ut som en unghäst av arabisk fullblodstyp bröt jag ihop och äntligen fick vi tag i ”vanligt hö”. Han blev direkt bättre i magen men denna matta päls, revben som syntes och allmänt nedgången till det yttre tog sin tig att åter bygga upp.  Dessutom blev han ju halt av en hovböld (eller flera?) som ju var ett tydligt tecken på ohälsa och kroppens tappra försök att göra sig frisk.

Sista veckorna innan vi åkte hem fick han dessutom en hudåkomma som jag försökt misstänkte var någon typ av skabb eftersom det mest angrep huvudet och han kliade och liksom ryckte och hade sig. Han bättrade ju på sig från allt detta och så snart vi kommit hem verkade äntligen hamna i någorlunda balans.

Trots allt detta har han rent träningsmässigt varit jätteduktig och vi har ju hela tiden varit uppmärksamma på så han inte påverkats negativt. Dock har orken varit lite sämre vill jag tycka, eller om det var den allmänt intensiva perioden av träning som gjorde sitt, det är ju alltid svårt att säga vad som är vad, men visst påverkade allt honom. Sista veckan märkte jag tydligt av ”nerven” som åter kom tillbaka, som ju är hans vardagliga typ, och kanske tänkte jag inte så mycket på hur det varit upp och ned och hit och dit eftersom jag varit så fokuserad på antingen hårt jobb eller att suga in allt träning och utbildning.

Nu har ni lite bättre koll på hur läget varit och jag tror även att ni ser på videoklipp, både de som varit och kommande att han varit lite ”ur form” i sin kropp..